Förbjudna Staden, Kinesiska Muren och Pekinganka
Oj oj oj vilken dag jag har haft! Har upplevt så mycket så jag vet inte var jag ska börja... Finns så mycket att berätta om den här dagen att det nästan skulle kunna bli en hel bok. Nejdå, inte riktigt så detaljrik ska jag väl vara, men för att ge den här underbra dagen sin rättvisa ska jag berätta så mycket som möjligt, viket alla som läser förmodligen också kommer uppskatta hoppas jag :) Alla fantastiska bilder kommer att komma upp lite senare idag :) Så jag börjar väl från början då....
Klockan ringde 07.00 imorse och det blev frukost på hotellet som vanligt. Klockan 07.55 mötte vi upp Yngve för att ta tunnelbanan till fransmännens hotell. Så idag har jag åkt tunnelbana för första gången i Beijing. Det var okej, inte så mycket folk på själva stationen med tågen var fulla. Tågen gick ungefär var femste minut och varje tåg var det mycket folk på, och då var det bara en söndagsmorgon. Man kan ju tänka sig hur mycket folk det är på morgonen och kvällen under vardagar, usch så trångt och bökigt. Vi åkte två stationer bort och sen var vi framme vis de andras hotell. De bodde såklart på ett mycket lyxigare hotell än oss, med gigantisk entré i glas och lobbyn hade högt i tak och vackra kristallkronor. Och där fick vi stå och beundra dessa vackra utsmyckingar en ganska lång stund för det här med att komma i tid verkar inte gå ihop med fransmän. Den enda som var i tid var svensken Janne, annars kom de åtta fransmännen ungefär en kvart försent, inte alls berörda eller skamsna över det, så är det ju i Frankrike. Men det är kul och intressant att möta människor från olika länder och se hur deras kultur är och hur man beter sig i deras land. Har ju både fått lära mig om kinesiska och fransk kultur hittills.
Vi tog sedan den inhyrda turistbussen och åkte iväg med guiden. Vårt första mål var Den Förbjudna Staden! Vi åkte genom ambassadområdet Sanlitun som är nära där vi bor, men jag såg inte Sveriges ambassad. Guiden var en väldigt rolig ung man som skämtade och skrattade mest hela tiden. Han var också väldigt duktig på att berätta om olika byggnader vi åkte förbi. För att inte tala om allt han kunde berätta kring just Förbjudna Staden och Kinesiska Muren. Det var bra att vi hade en kunnig guide med oss som kunde berätta om historian bakom massor av grejer och även välja vad vi skulle se och vad som var mindre värt att titta på. Vi fick också veta massor av intressanta fakta som man aldrig hade lärt sig annars.
Innan vi gick in i Den Förbjudna Staden gick vi igenom en kinesisk trädgård eller vad man ska kalla det. Den var omringad av murar så förr i tiden fick inte "vanligt" folk komma in dit. Det var en vacker lite trädgård med träd, flod, broar och små gulliga kinesiska hus. Vi passerade en grupp gamlingar som utförde någon sorts morgongympa där i parken. De gjorde jättelångsamma rörelser till musik och man höll samtidigt ett långt svärd i handen. Utanför trädgården kom vi ut på en stor gata igen. Vi gick en bit och sen kunde man se Den Förbjudna Staden mitt i Beijing city. Framför låg då Tiananmen Square eller Himelska Fridens Torg. Ett stort platt område där det egntligen inte fanns så mycket. Kanske inte det vackraste torget i världen men däremot ett torg med stor politisk betydelse. Här samlades alla människor då olika kejsare höll tal från porten till Den Förbjudna Staden. Det var också där det hemska blodbadet ägde rum efter demonstrationer för demokrati år 1989.
Sen var det dags att gå in i Förbjudna Staden, en av de sevärdheter jag sett framemot mest att få uppleva. Själva porten till staden var helt enorm. Där hängde också en bild på Mao över den stora Mingporten. Det var hur mycket folk som helst som stod och köade för att få komma in. Vi däremot fick gå före alla andra eftersom vi var med i en guidegrupp. Väldigt skönt för det hade tagit timmar att komma in annars. Varje person som inte var med i en guidegrupp var tvungen att bli genomsökt av vakter. Det kändes väldigt mäktigt när man gått igenom den stora porten och äntligen var inne i den Förbjudna Staden. Det stället som man hört så mycket om men aldrig trott att man skulle få uppleva, men där va jag nu och det kändes helt fantastiskt. Den första delen av staden var dock inte så viktig, det var mest hus där ingen kejasare eller så hade bott, men fint var det iaf. Inne på området var det också väldigt mycket folk och man kunde se olika guider som gick runt med sina grupper och vifta med flaggor, vi var ju också en sådan lite grupp. Staden var uppbyggd som så att det fanns flera stora portar som ledde till olika stora innergårdar och runt om låg mindre tillhörande hus med olika funktioner, t.ex. bibliotek. Några platser var väldigt betydelsefulla och andra var väl mindre viktiga. Det mest imponerande var alla detaljrika byggnader. Allt var så väl gjort med massor av färger och fina mönster. Helt otroligt hur man lyckats bygga upp någonting så vackert. Vi gåg olika rum där olika kejsare hade arbetet och bott under sina regeringstider. Vi såg sovrummen, arbetsrummen, matsalar och några slags väntrum. Inne i staden bodde ju självklart kejsaren då, kejsarinnan, tjänstefolk men också vad som kallades konkubiderna. Detta var ett hundratal kvinnor som passade upp på kejsaren, gav han mat, massage och underhållning m.m. Det var också dessa som kunde spendera nätter med kejsaren som sällskap. Av konkubiderna valde kejsaren en fru eller flera som fick egna sovrum. Kejsaren kunde ha barn med både sin fru och de andra konkubiderna. Så var det på den tiden. Från 1420 till början av 1900-talet regerade och levde 24 olika kejsare i Den Förbjudna Staden, det var först efter 1949 som omvärlden fick se vad som döljde sig innanför portarna. Allt detta är väldigt farchinerade! I slutet av staden fanns en fin kejserlig trädgård dit alla kejsare gick för att slappna av. Där var det vackert och mysigt. det var även där den sista kejsaren tog livet av sig. Sen var det slut på Den Förbjudna Staden och det är en upplesvelse jag kommer minnas resten av mitt liv.
Efter det åkte vi mot bergen för att besöka Kinesiska Muren. Efter en timmes bussfärd stannade vi till vid en liten kinesisk resturang och åt lunch. Vi anlände till Juyongguan, alltså stället där man fick gå upp på muren, vid tvåtiden. Jag kan säga att även detta var en mäktig syn. Att se muren slingra sig fram i bergen var otroligt häftigt och landskapet runt om var väldigt fint. Det var höga berg med mycket gröna träd på och mellan dem såg man den beige-grå muren slingra sig fram som en orm. Men det var en riktig utmaning att gå på muren. den platsen vi var på var väldigt brant, så man blev lite trött på vägen uppåt. Det var också väldigt olika höjder på trappstegen så ena steget var jättelitet och nästa kunde vara tio gånger högre. men man ska inte klaga, det var ju typ 2000 år sedan den byggdes. En man från varje familj var på den tiden tvungen att hjälpa till med bygget av muren och totalt tod det bara 14 år att färdigställa den. Helt otroligt att det kunde gå så snabbt med tanke på att allting i stort sett gjordes för hand. Ett fantastiskt hantverk! När vi vandrat upp en bit på höjden av muren fick man en fantastisk utsikt över muren och kunde ta jättefina kort. Är så himla tacksam att jag fått se och uppleva allt detta. Är väldigt glad att jag fått åka till Kina och jag tror detta är en av de bästa resorna jag kommer göra i mitt liv.
Vid stannade vid muren ungefär en timme och sen åkte vi in mot staden igen för att äta middag. Som vanligt var rusningstrafiken igång så det tog nog närmare två timmar, vet inte riktigt eftersom jag och Johanna sov som små barn nästan hela vägen tillbaka. Vi åt på en fin resturang som serverade massor av jättegoda kinesiska maträtter, den godaste kinesiska maten jag ätit hitills. Och äntligen fick vi prova på den berömda Pekingankan. Det var hur gått som heslt! Man åt små skurna köttbitar från ankan inlindade i tunna tunna bröd, nästan som tortillia eller pannkakor, tillsammans med soja och lök. Supergott var det. Ännu en trevlig middag med fransmän och svenskar. Vi kom tillbaka till hoteller runt åtta. På väg hem åkte vi genom de centrala delarna av Beijing och såg massor av upplysra hus dekorerade med ljusslingor och neonlampor, häftigt.
Nu är jag ganska trött efter dagens alla äventyr så jag ska snart gå och lägga mig. Är hur nöjd som helst med allt jag upplevt idag så jag tror inga ord kan beskriva hur glad jag är över allt detta. Ja ni fattar väl kanske att jag är väldigt nöjd vid det här laget så nu ska jag sluta tjata om det, haha ;)
Så tack och godnatt från Beijing
Klockan ringde 07.00 imorse och det blev frukost på hotellet som vanligt. Klockan 07.55 mötte vi upp Yngve för att ta tunnelbanan till fransmännens hotell. Så idag har jag åkt tunnelbana för första gången i Beijing. Det var okej, inte så mycket folk på själva stationen med tågen var fulla. Tågen gick ungefär var femste minut och varje tåg var det mycket folk på, och då var det bara en söndagsmorgon. Man kan ju tänka sig hur mycket folk det är på morgonen och kvällen under vardagar, usch så trångt och bökigt. Vi åkte två stationer bort och sen var vi framme vis de andras hotell. De bodde såklart på ett mycket lyxigare hotell än oss, med gigantisk entré i glas och lobbyn hade högt i tak och vackra kristallkronor. Och där fick vi stå och beundra dessa vackra utsmyckingar en ganska lång stund för det här med att komma i tid verkar inte gå ihop med fransmän. Den enda som var i tid var svensken Janne, annars kom de åtta fransmännen ungefär en kvart försent, inte alls berörda eller skamsna över det, så är det ju i Frankrike. Men det är kul och intressant att möta människor från olika länder och se hur deras kultur är och hur man beter sig i deras land. Har ju både fått lära mig om kinesiska och fransk kultur hittills.
Vi tog sedan den inhyrda turistbussen och åkte iväg med guiden. Vårt första mål var Den Förbjudna Staden! Vi åkte genom ambassadområdet Sanlitun som är nära där vi bor, men jag såg inte Sveriges ambassad. Guiden var en väldigt rolig ung man som skämtade och skrattade mest hela tiden. Han var också väldigt duktig på att berätta om olika byggnader vi åkte förbi. För att inte tala om allt han kunde berätta kring just Förbjudna Staden och Kinesiska Muren. Det var bra att vi hade en kunnig guide med oss som kunde berätta om historian bakom massor av grejer och även välja vad vi skulle se och vad som var mindre värt att titta på. Vi fick också veta massor av intressanta fakta som man aldrig hade lärt sig annars.
Innan vi gick in i Den Förbjudna Staden gick vi igenom en kinesisk trädgård eller vad man ska kalla det. Den var omringad av murar så förr i tiden fick inte "vanligt" folk komma in dit. Det var en vacker lite trädgård med träd, flod, broar och små gulliga kinesiska hus. Vi passerade en grupp gamlingar som utförde någon sorts morgongympa där i parken. De gjorde jättelångsamma rörelser till musik och man höll samtidigt ett långt svärd i handen. Utanför trädgården kom vi ut på en stor gata igen. Vi gick en bit och sen kunde man se Den Förbjudna Staden mitt i Beijing city. Framför låg då Tiananmen Square eller Himelska Fridens Torg. Ett stort platt område där det egntligen inte fanns så mycket. Kanske inte det vackraste torget i världen men däremot ett torg med stor politisk betydelse. Här samlades alla människor då olika kejsare höll tal från porten till Den Förbjudna Staden. Det var också där det hemska blodbadet ägde rum efter demonstrationer för demokrati år 1989.
Sen var det dags att gå in i Förbjudna Staden, en av de sevärdheter jag sett framemot mest att få uppleva. Själva porten till staden var helt enorm. Där hängde också en bild på Mao över den stora Mingporten. Det var hur mycket folk som helst som stod och köade för att få komma in. Vi däremot fick gå före alla andra eftersom vi var med i en guidegrupp. Väldigt skönt för det hade tagit timmar att komma in annars. Varje person som inte var med i en guidegrupp var tvungen att bli genomsökt av vakter. Det kändes väldigt mäktigt när man gått igenom den stora porten och äntligen var inne i den Förbjudna Staden. Det stället som man hört så mycket om men aldrig trott att man skulle få uppleva, men där va jag nu och det kändes helt fantastiskt. Den första delen av staden var dock inte så viktig, det var mest hus där ingen kejasare eller så hade bott, men fint var det iaf. Inne på området var det också väldigt mycket folk och man kunde se olika guider som gick runt med sina grupper och vifta med flaggor, vi var ju också en sådan lite grupp. Staden var uppbyggd som så att det fanns flera stora portar som ledde till olika stora innergårdar och runt om låg mindre tillhörande hus med olika funktioner, t.ex. bibliotek. Några platser var väldigt betydelsefulla och andra var väl mindre viktiga. Det mest imponerande var alla detaljrika byggnader. Allt var så väl gjort med massor av färger och fina mönster. Helt otroligt hur man lyckats bygga upp någonting så vackert. Vi gåg olika rum där olika kejsare hade arbetet och bott under sina regeringstider. Vi såg sovrummen, arbetsrummen, matsalar och några slags väntrum. Inne i staden bodde ju självklart kejsaren då, kejsarinnan, tjänstefolk men också vad som kallades konkubiderna. Detta var ett hundratal kvinnor som passade upp på kejsaren, gav han mat, massage och underhållning m.m. Det var också dessa som kunde spendera nätter med kejsaren som sällskap. Av konkubiderna valde kejsaren en fru eller flera som fick egna sovrum. Kejsaren kunde ha barn med både sin fru och de andra konkubiderna. Så var det på den tiden. Från 1420 till början av 1900-talet regerade och levde 24 olika kejsare i Den Förbjudna Staden, det var först efter 1949 som omvärlden fick se vad som döljde sig innanför portarna. Allt detta är väldigt farchinerade! I slutet av staden fanns en fin kejserlig trädgård dit alla kejsare gick för att slappna av. Där var det vackert och mysigt. det var även där den sista kejsaren tog livet av sig. Sen var det slut på Den Förbjudna Staden och det är en upplesvelse jag kommer minnas resten av mitt liv.
Efter det åkte vi mot bergen för att besöka Kinesiska Muren. Efter en timmes bussfärd stannade vi till vid en liten kinesisk resturang och åt lunch. Vi anlände till Juyongguan, alltså stället där man fick gå upp på muren, vid tvåtiden. Jag kan säga att även detta var en mäktig syn. Att se muren slingra sig fram i bergen var otroligt häftigt och landskapet runt om var väldigt fint. Det var höga berg med mycket gröna träd på och mellan dem såg man den beige-grå muren slingra sig fram som en orm. Men det var en riktig utmaning att gå på muren. den platsen vi var på var väldigt brant, så man blev lite trött på vägen uppåt. Det var också väldigt olika höjder på trappstegen så ena steget var jättelitet och nästa kunde vara tio gånger högre. men man ska inte klaga, det var ju typ 2000 år sedan den byggdes. En man från varje familj var på den tiden tvungen att hjälpa till med bygget av muren och totalt tod det bara 14 år att färdigställa den. Helt otroligt att det kunde gå så snabbt med tanke på att allting i stort sett gjordes för hand. Ett fantastiskt hantverk! När vi vandrat upp en bit på höjden av muren fick man en fantastisk utsikt över muren och kunde ta jättefina kort. Är så himla tacksam att jag fått se och uppleva allt detta. Är väldigt glad att jag fått åka till Kina och jag tror detta är en av de bästa resorna jag kommer göra i mitt liv.
Vid stannade vid muren ungefär en timme och sen åkte vi in mot staden igen för att äta middag. Som vanligt var rusningstrafiken igång så det tog nog närmare två timmar, vet inte riktigt eftersom jag och Johanna sov som små barn nästan hela vägen tillbaka. Vi åt på en fin resturang som serverade massor av jättegoda kinesiska maträtter, den godaste kinesiska maten jag ätit hitills. Och äntligen fick vi prova på den berömda Pekingankan. Det var hur gått som heslt! Man åt små skurna köttbitar från ankan inlindade i tunna tunna bröd, nästan som tortillia eller pannkakor, tillsammans med soja och lök. Supergott var det. Ännu en trevlig middag med fransmän och svenskar. Vi kom tillbaka till hoteller runt åtta. På väg hem åkte vi genom de centrala delarna av Beijing och såg massor av upplysra hus dekorerade med ljusslingor och neonlampor, häftigt.
Nu är jag ganska trött efter dagens alla äventyr så jag ska snart gå och lägga mig. Är hur nöjd som helst med allt jag upplevt idag så jag tror inga ord kan beskriva hur glad jag är över allt detta. Ja ni fattar väl kanske att jag är väldigt nöjd vid det här laget så nu ska jag sluta tjata om det, haha ;)
Så tack och godnatt från Beijing
Kommentarer
Trackback
